Jag måste rekommendera en bok, Gunnar heter den och är skriven av Bob Hansson.



Jag har inte kommit så långt alls men den är riktigt rolig på ett ogivet sätt. Om man har min humor så gillar man den i alla fall. Jag tänkte ge ett smakprov, så att ni fattar vad jag menar:

Jag sitter mitt emot en handläggare på försäkringskassan. Jag har inte sett honom förut. Han har ett vitt nästan tomt skrivbord. Det ser märkligt ut...

...- Du säger att du inte vill gå i förtidspension, att du har svårt att få tiden att gå.

-Jag har ju mer att ge. Fler tag som ska tas, alltså i armarna, men jag har ju ingenstans att ta dem.

- Jag förstår. Det kan vara tufft i en övergångsfas. Det kan ta tid att vänja sig, det förstår jag. Men du får försöka att se det positiva också. Att du nu har tid över för dina barnbarn, tid för dina hobbies.

- Vadå för hobbies?

- Du kan ju fiska eller snickra något, kanske har du några hobbies som du har glömt bort att du har?

- Du, jag jobbade på bygge. När man kommer hem på kvällen, tror du att man vill snickra då? Eller du kanske tror att det är då man får lust att ta bilen ut i sjön och sätta sig där i mörkret och kasta maskar i vattnet? Du borde känna till att man är ganska trött.

- Märklintåg?

Jag tittar på honom som om han är dum i huvudet för jag vet inte hur han har hamnat här men det lär knappast ha berott på intelligens. Kanske är han döv. Kanske är han hitskickad från Samhall. Grov hörselskada. Kan dock läsa på läppar. Om det inte vore för de återkommande synfelen. Har dock livlig fantasi.

- Sport?

- Nej du, jag skulle tycka synd om ett lag om de skulle behöva sätta på mig en av deras tröjor. Jag vill jobba. Det är allt. Det behövs jobbare. Jag behöver ingen hobby, jag behöver göra på riktigt. Inte fan att jag efter ett helt liv med att bygga hus ska sitta där som en kärring och knyppla.

- Du måste förlåta mig men i dina papper står det att du är homosexuell, stämmer det?

- Men va fan säger du? Jag hinner inte längre fören han brister ut i ett stort garv.

- Jag bara skojar! Förlåt, jag kunde inte hålla mig.

Han fortsätter att skratta och slår sig över benen. Jag blir förvånad. Jag trodde inte att folk slog sig över knäna när de skrattade längre. Samhall verkar allt troligare.



Verkar den inte rolig så säg? Du kan få låna den av mig när jag är klar.